:: recension - Sticka mönster ::

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson är en ny stickbok från Hemslöjdens förlag som har boksläpp i september. Ännu en stickbok?!, tänker du kanske. Vad urskiljer denna stickbok från andra?

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Jo, det som är speciellt med boken är att den riktar sig till en van stickare som gillar att komponera ihop egna mönster. Det ingår förvisso några basmönster på vantar, mössa, slipover, väst och kofta men de är endast kort beskrivna och lämnar öppet för stickaren att sätta ihop egna mönster på plagg. Inget för nybörjaren med andra ord.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Det finns tre kapitel som var och ett handlar om olika sätt att sticka mönster på; lyfta maskor, flerfärgsstickning och ytmönster.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

I världen av lyfta maskor finns det många vackra mönster att utforska. Jag har inte stickat lyfta maskor så många gånger men jag minns att det är lite klurigt att tänka om mönstret om det stickas runt eller fram och tillbaka. Här ger boken inte någon särskild hjälp men diagrammen är tydliga så det reder sig säkert.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Granmönstret finns även med i en av hennes tidigare stickböcker och det är en favorit för mig i boken.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Boken består till största delen av provlappar men i varje kapitel finns också fina bilder på uppstickade mössor, vantar och västar i de olika mönstren. Bokens fokus och styrka är alltså själva mönstren så tumkilar och liknande sticktekniker får man ta till andra stickböcker för att lägga till.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Pärlan i boken måste nog sägas vara avsnittet om Fair Hälsing som är mönsterbårder med mönster från Hälsingland som samtidigt ger vibbar av Fair Isle-stickning. Fantastiskt fina mönster! I slutet av boken finns beskrivning på en baskofta med Fair Hälsing-möster som är hur läcker som helst! Själv har jag aldrig stickat tvåfärgsstickning på något så stort projekt men det ligger på att-göra-listan inom snar framtid för nu har jag stickat så många vantar att jag vill avancera.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Ytmönster har jag inte heller stickat så många gångar. Någon enstaka babytröja och -kofta har jag använt det på. Det ger mycket effekt med enkla rapporter att memorera så jag kan absolut tänka mig att det är roligt att piffa till ett basmönster med ytstruktur.

Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

Jag fick feeling och la direkt upp till ett par vantar med den häftiga rutiga bården och granarna. Jag var jag lite för snabb i svängarna och hittade inte beskrivningen på rutorna i boken så jag hittade på ett eget sätt att sticka dem med lyfta maskor istället istället som beskrivningen i boken visar. Nåja, mina rutor ser inte ut som i boken men det gör ju inget. Restgarnvantar blev det eftersom jag jobbar på att sticka upp alla smånystan. 

:: sjalen av obestämbar färg ::


rätstickad sjal i egenspunnet garn

Efter sommarens långvandring var jag sugen på att starta upp ett alldeles nytt projekt. Det var ett snabbstickat projekt på grova stickor som blev klart på en vecka.

rätstickad sjal i egenspunnet garn

Precis som det svartvita garnet jag spinner så kommer ullen i denna sjalen från Botany lap waste. Det är knappast en färgkombination som jag skulle välja själv men det är roligt att bli utmanad i färgval. Lika obestämbar i färg som en oljekula i barndomens kulpåse.

rätstickad sjal i egenspunnet garn
Eftersom jag spunnit garnet själv så växer man liksom fast vid färgen och börjar gilla den i takt med att garnet växer fram. Garnet har värmt garnlådan (kolla inlägget för att se hur kardbandet) ända sen december 2014 så det var sannerligen på tiden att jag stickade något av det. Den knallrosorange sjalen i samma modell är en riktig favorit och jag tror att denna kommer värma lika gott.

Mönster: Julsjal av Garnomera.
Stickor: 6 mm
Garn: Spunnet av mig, kardband från  World of wool.

rätstickad sjal i egenspunnet garn
rätstickad sjal i egenspunnet garn

:: spinna garn till näversjal ::


Sen några veckor håller jag på att spinna garn med målet att sticka en sjal i tekniken näverstickning. Det är en teknik som jag länge velat testa men aldrig kommit till skott. 

egenspunnet garn

Mina  egenspunna garner är ojämna och dana men det blir bättre och bättre för varje gång jag spinner. Det är häftigt att bli bättre på att kontrollera garnets utseende. Kardbandet är halvblandat där det går att dela upp delar av ullen i svart, vit och grå. De delar som består av blandkardad vit och svart ull spinner jag tillsammans med det grå. Slutresultatet blir att varje härva är melerad vit-grå-svart eftersom jag delar upp kardbandet och sedan spinner vit-grå-svart-svart-grå-vit.

egenspunnet garn

Eftersom ullen kommer från en påse med Botany lap waste från World of wool, en påse med gott och blandat, så vet jag inte riktig vad det är för ull. Eftersom fibrerna är väldigt tunna, fina och lättspunna skulle jag gissa på blue faced leicester uppblandat med högglansigt silke som gör blandningen alldeles fantastiskt vacker. 

egenspunnet garn

:: mouchigaste barnkoftan ::

barnkofta med moucher

I början av semestern hade jag några fria dagar innan den långa fjällvandringen. Då passade jag på att starta på en liten barnkofta till en liten ettåring som just firat sin första födelsedag. Ett mål med 2017 är att använda mycket från stashen så efter en djupdykning i garnkorgen föll valet på benvit mohair tweed från Magasin Duett.

barnkofta med moucher

Tråkigt nog köpte jag ett mönster som var rena bottennappet. Dåligt skrivet med en förklaring på moucher som jag helt enkelt inte förstod. Utöver dåligt skrivet mönster så var storlekarna mycket små så det slutade med att jag i princip inte använde mönstret alls utan sammanställde storlekar från flera andra barnkoftor. Om du är sugen på att sticka en barntröja med moucher i mohair tweed så skulle jag istället köpa Mitt lilla ylle och lägga till moucherna själv.

barnkofta med moucher

Beskrivningen var en tröja men eftersom jag ville sticka en kofta så la jag till klippmaskor och steekade den. Min kompis blev jätteglad för koftan men jag har fortfarande ingen aning om den passar. Håller tummarna för att den gör det!

barnkofta med moucher

:: sommaren kurser - Landskrona och Sätergläntan ::

yllebroderikurs på Hemslöjden i Landskrona

Med en hel kavalkad av bilder ska ni få ta del av kurserna i skånskt yllebroderi som jag höll de två första veckorna i augusti. Först ut är kursen på Hemslöjden i Skåne som ligger i det gamla stationshuset i Landskrona. Där hade jag glädjen att brodera med det glada gänget på fotot ovanför.

yllebroderikurs på Hemslöjden i Landskrona

Det broderades på provlapparna och massor med bottensöm i olika färger och former.

yllebroderikurs på Hemslöjden i Landskrona

Deltagarna broderade och broderade. Ja det togs knappt några pauser för att dricka kaffe ens en gång.

yllebroderikurs på Hemslöjden i Landskrona

Vi övade på att göra kavelfrans, både slagen frans och sådan man kan sy själv. Så här fin blev en av kursdeltagarnas färdiga broderi.

yllebroderikurs på Hemslöjden i Landskrona

yllebroderikurs på Sätergläntan

Efter veckan i Landskrona så tog jag tåget hem till Stockholm. Där packade jag om väskan och fyllde på med mer broderigarn och kläde inför kursen på Sätergläntan veckan därpå. På Sätergläntan fick jag lära känna det här härliga gänget, minus två personer som inte fastnade på bild. Upplägget på kursen var det samma men det togs färre foton för ljuset i salen var inte så värst fotovänligt.

yllebroderikurs på Sätergläntan

Näst sista dagen fick man går runt och kolla på de andra kurserna. Verkligen kul att se, och jag blev sugen att gå flera av kurserna. Det var sex kurser parallellt och nästan alla var fulla så vi var massor med folk på skolan. På bilderna ovan är magiska askar snidade av Jögge Sundqvist.

Yngst och äldst på kursen var Linn och Ingegärd som här promenerar iväg tillsammans. Ingegärd har gått på kurs på Sätergläntan i över 30 år och fyller 90 år nästa gång. Otroligt imponerande vilken precision och handlag hon fortfarande har.

yllebroderikurs på Sätergläntan

Utöver kursen i magiska askar var det även linnesömnad till folkdräkt med Mia Ljungström Svensdotter, sydsvenskt bonadsmåleri med Malin Lilja, himmeli med Eija Koski, estnisk spetsstickning med Triinu Andreasson och plåtslöjd med Gunnar Jeppsson. 

Det var två riktigt härliga veckor och jag blev själv så sugen på att går kurs att jag har anmält mig till en kurs under hösten och spanat in ytterligare en.

yllebroderikurs på Sätergläntan

:: handspunnen sjal ::

handspunnen sjal

Semestern spenderades vandrandes i svenska fjällen under hela nitton dagar. Väl hemma var jag lugn som en filbunke och allt kaos som vanligtvis snurrar i huvudet var som bortblåst. Alla idéer på handarbete som samlades på hög i huvudet och orsakade känslan av att tiden inte räcker till var nu helt borta. Önskar att jag alltid kunde känna så här!

handspunnen sjal

Efter att ha klappat på flera av mina garner och rotat i tyglådor föll valet på att starta upp ett alldeles enkel sjalstickning i garn som jag spunnit själv. Enklast möjliga och obestämbar färg likt en oljekula i barndomens kulpåse.

:: marsman med rosa tigrar och en harlekin ::

marsma med yllebroderi

Marsma är en sypåse där man förvarar sygrejer som nålar, sax, trådrullar och annat oumbärligt som en alltiallo-handarbetare kan tänkas behöva. Broderiet till den här marsman började jag på i juni när jag en dag plötsligt inte hade något handarbete att ha med mig på den dagliga pendlingen.
 marsma med yllebroderi

Marsman är större än den förra, vilket verkligen behövs eftersom den förra alltid svämmade över av alla trådrullar och plåtburkar för nålar och bivaxet. 

marsma med yllebroderi

Rosa tigrar och en rosa flamingo. Kantbandet är marimekko-tyg från ett loppisfynd för länge sedan.

marsma med yllebroderi

Den är liksom inte välkomponerad i form och färg eftersom den är broderad med restgarner och motiven har växt fram efterhand. Oftast strävar jag efter att allt ska passa ihop men det sket jag i nu. Befriande roligt!När jag broderar och får en garntåt över sparas den i en liten plåtburk. Plåtburken har länge varit överfylld så till detta broderiet använde jag upp de där små restgarnerna. 

marsma med yllebroderi

Den första tigern tyckte jag var helknäpp med konstiga proportioner men efter överväldigande peppiga kommentarer om den på instagram (där heter jag @elinjantze) fortsatte jag glatt med nästa, och nu är jag helnöjd.

insida på marsma

marsma med yllebroderi

marsma med yllebroderi

Trogna läsare kanske minns ni att jag 2014 broderade en harlekinmarsma till Tant Kofta. Sedan dess har det motivet funnits i bakhuvudet men jag har inte hittat någon passande kudde att brodera det på.

marsma med yllebroderi

Marsman stängs genom att vika ihop den och sedan snurra snöre runt.

marsma med yllebroderi

:: prickig katt ::

broderad börs

När ens börs har så stora hål att alla mynten trillar ur, ja då är det läge att brodera en ny. För inspiration bläddrade jag i en bok med textilier med textilier från den islamiska världen (Textiles of the Islamic World). I boken hittade jag en svartvit bild på den här roliga prickiga katten. På fri hand ritade jag av den direkt på tyget och körde igång med broderiet. 

broderad börs

Det blå tyget är färgat med indigo. Det färgades som en test när syrran och jag färgade tillsammans. Vare sig hon eller jag har så bra koll på tekniken bakom olika sätt att färga tyg och garn så vi körde på och experimenterade.   Nyligen lyssnade jag på ett poddavsnitt av Återskapat där proffsen Maria och Amica är med och pratade växtfärgning så nästa gång vet jag bättre hur man ska göra.

broderad börs

På sistone har jag mest dragit igång med stora handarbetesprojekt så det var en ren fröjd att brodera smått och fritt. Direkt när broderiet till börsen var klar så fortsatte jag brodera på ett nytt projekt på det indigoblå klädet. Mer om det i ett senare inlägg.  

broderad börs

:: koftan polly och en mössa ::

koftan Polly

I det ulligaste gotlandsullgarnet från Solkustens spinnverkstad har jag stickat en Polly av Linnéa Öhman.  Riktigt mysig stickning från början till slut. Garnet är verkligen en fröjd i sin perfekta ullighet. Kanske lite tråkigt med transportstickningen när man delat av för ärmarna och ner till fickorna men det var ändå okej eftersom den delen stickades på en konferens på jobbet där jag under två heldagar kunde mata på med slätstickningen.

koftan Polly

Precis som på Charlotte-koftan la jag till fickor. Det syns dåligt men fickan markeras med några centimeter mosstickning. 

koftan Polly
koftan Polly

En grej som kunde gjorts annorlunda är att mudden längst ner stickades med ett halvnummer större stickor än de andra muddarna så den står ut lite och vill buggla sig. På nåt sätt är det ändå okej att koftan är lite vidare över höften och den kommer förhoppningsvis att forma sig efter kroppen när jag använt den ett tag. 

Garn: Mörkgrå Solkustens Spinnverkstad Gotland 2-trådigt
Mönster: Polly av Linnéa Öhman
Stickor: 4 mm stickor till räta varv, 3,5 mm till avigvarven och 3 mm till kanten enkel mosstickning


stickad mössa

I maj stickade jag en mössa till Peter men den blev så mysig att jag helst vill ha den själv. Än så länge är det mest jag som använt den så det kanske blir den min ändå. 

Den stickas uppifrån och ner och det blir ett jättesnyggt ökningsmönster uppe på mössan. För att få en stretchig avmaskning bestämde jag mig för att våga mig på en tubular cast off. Förra gången som jag gjorden en sådan avmaskning gick det riktigt kasst och jag fattade aldrig systemet utan följde slaviskt en youtubevideo som fick pausas varannan sekund för att jag skulle hänga med. Av någon anledning som jag inte förstår så gick det jättebra denna gången. Det blev inte världssnyggt men jag knäckte i alla fall koden och det är jag supernöjd med. 

Garn: dubbelt Holst supersoft
Mönster: Dylan's beanie (gratismönster).  Eftersom garnet är tunnare än i mönstret så la jag till ett ökningsvarv.
Stickor:  3,5mm

stickad mössastickad mössa